Demokratiska Republiken Kongo
Bli Matsponsor i Östra kongo. Bjud barnen på skollunch genom att sponsra vårt projekt.
Läs mer här
BFA och FEPAM driver ett Forum Syd-sponsrat projekt i staden Uvira i Syd Kivu-provinsen Demokratiska Republiken Kongo.
Vårt projekt har pågått i nästan ett år. Nu har vi fått ytterligare 200 000:- från Forum Syd för att driva projektet ett år till!
BFA-bistånd och Kongolesiska FEPAM har under ett års tid framgångsrikt drivit ett Forum Syd-sponsrat projekt, nu har vi fått ytterligare 200 000kr för ett år till. Pengarna ska användas till att förbättra förhållandet för eleverna i FEPAM-skolan, deras föräldrar/vårdnadshavare samt lärarna.
Forum Syd, får pengar från SIDA. De delar därefter ut pengar till projekt som syftar till att stärka mottagarna, att hjälpa sig själva. Forum Syd ger alltså inte pengar till byggnader eller "grejer" men till demokratiseringsprocesser.
Målet för BFAs Forum Syd finansierade projekt är att ge marginaliserade människor självkänsla genom kunskap om sina rättigheter och redskap att kunna använda denna kunskap i sin vardag för göra sin röst hörd och för att påverka samhället mot större demokrati.
I målgruppen finns många föräldralösa barn och deras vårdare. Här finns många ensamstående föräldrar/vårdnadshavare, flest kvinnor. Arbetslösheten är mycket hög.
Läskunnigheten är mycket låg. Målgruppen saknar i stort sett inflytande över sina liv och har nu ingen som helst möjlighet att påverka skeendet i sin stad eller sitt land.
Familjerna lever under extremt fattiga förhållanden. Eleverna i FEPAMs skola har ofta mist en eller båda föräldrarna. Det är vanligt att barnen bor hos far- eller morföräldrar, hos andra släktingar eller i fosterfamiljer. Det är vanligt att barnen endast äter ett mål mat om dagen, då oftast på kvällen. Många kan inte ens vara säkra på att få detta enda mål mat varje dag.
Elever som lider brist på föda kan inte heller ta emot kunskap. Sådana barn får aldrig en chans att göra sin röst hörda. FEPAMs elever och deras familjer är redan marginaliserade. Dessa barn behöver stärkas för att kunna verka i ett framtida, demokratiskt samhälle där de ska medverka till ett bättre liv för sig själva och kommande generationer.
In i staden Uvira har internflyktingar strömmat från landsbygden där risken för överfall, plundring, misshandel och våldtäkt alltid är överhängande. Staden är överbefolkad och arbetslösheten är mycket hög. Frånvaron av inkomster/föda/medicin gör att målgruppens hälsa äventyras.
För de vuxna, som alltid levt i ett oroligt hörn av världen, med många uppbrott och stor otrygghet, är begrepp som demokrati, mänskliga rättigheter, kvinnors och mäns lika värde osv långt ifrån självklart.
Dessa människor har heller aldrig fått tid och tillfälle att ta itu med frågor som miljörädding i närsamhället eller ens HIV/AIDS-problematik.
Projektet rör sig inom området Demokrati och ska syfta till att öka medvetenheten om mänskliga rättigheter, hos målgruppen. Inriktningen kommer att vara genderbaserad. Projektet avser att stärka målgruppen i allmänhet och flickor och kvinnor i synnerhet. Det kommer att innehålla följande delmål:
* Mänskliga rättigheter med särskilda underavdelningar som kvinnors och flickors rätt och barns rätt.
* Samtalsgrupper för flickor och pojkar kommer att erbjudas, för strävan efter ökad jämställdhet och en djupare förståelse av detta. Där ska ämnen av relationskarraktär tas upp och inriktningen blir naturligtvis genderbaserad.
* För arbete mot större individualisering i undervisningen i FEPAMskolan kommer smågrupper där en äldre elev lär en liten grupp yngre elever, enligt "each one teach one" metoden.
* Ett alfabetiseringsprogram ska vända sig, i första hand till de icke läskunniga kvinnorna men även till männen.
* För att öka medvetenheten om den egna miljön och för att skapa möjligheten till en liten inkomst ska workshops i miljövård/trädplantering att genomföras.
* I varje seminarium och vid varje mötestillfälle kommer det att finnas inslag och information om hälsa och hiv/aids.
Utvecklingsarbetet kommer att genomföras i seminarie- och workshopsform med början för skolans lärare, FEPAMs femton medlemmar och föräldraföreningens representanter. Denna grupp ska sedan ses som en särskild resursgrupp.
Lärarna kommer därefter att genomföra förändringsarbetet i skolan med stöd av föräldraföreningen och FEPAM.
Resursgruppen kommer att få utbildning i: Mänskliga rättigheter, kvinnors rätt, barns rätt, konflikthantering, att leda ungdomar i samtalsgrupper, individualiserad undervisning,
gruppundervisning, gendertänkande, hiv/aids, miljövård. Vissa av medlemmarna i föräldraföreningen kan sedan vara resurspersoner i skolan.
Ett par av lärarna ges utbildning i alfabetisering av vuxna.
Lite om DR Congo
DR Congo är rikt naturmässigt sett, både mineraler och vidsträckta odlingsbara områden. Tyvärr gör frånvaron av en god politisk ledning och god tillväxtpolitik samt de krig som har rasat i östra delen av landet, att befolkningen i Syd-Kivu i allmänhet och i Uvira i synnerhet lever i fattigdom, nöd och misär sedan flera decennier.
Landet DR Kongo har en yta, 90 gånger så stor som den forna kolonialmakten Belgien. Regeringen i Kinshasa och presidenten, har en mycket svag ställning i detta jätterike.
DR Kongo har aldrig fått en chans att bygga upp en fungerande administration. Kolonialmakten lämnade landet på mindre än ett år (1959). Då innehade inte en enda kongoles någon befattning inom den statliga administrationen eller inom krigsmakten. Ytterst få kongoleser hade fått skolgång och akademiska studier i utlandet var det inte tal om. Befolkningen var totalt oförberedd inför självständigheten. Oroligheter, underblåsta av stormakterna följde och pågår fortfarande.
Östra delen av DR Kongo, Nord- och Syd-Kivuprovinserna drabbades svårt av kriget som började i grannländerna Ruanda och Burundi (en bit in på 1990-talet) och som fortsatte in i östra DR Kongo. Dessa strider tedde sig som stamstrider (tutsie - hutu) men handlade, och handlar, i hög grad om makten över de stora rikedomarna, i form av mineraler, som finns i de östra provinserna i DR Kongo. På grund av centralregeringens svaghet, ter sig dess militära styrkor mest som milisgrupper som terroriserar civilbefolkningen. Dessa trupper har ingen möjlighet, eller ens önskan, att bringa ordning och skydda mot attacker från Ruanda och från Uganda samt från hutugrupperingar som finns kvar i Nord- och SydKivuprovinserna sedan 1990-talets strider. FN som har trupper i Kivu-provinserna står maktlösa. Trakten kring Uvira är numer tämligen lugn men längre norrut blossar strider, som lätt kan sprida sig, upp.
Ruandier, har med utländsk hjälp, skaffat sig stort inflytande över gruvdriften.
Miljöförstöringen är stor genom ett betydande tjuvskytte, skogsskövling, vattenföroreningar, jorderosion och gruvdrift.
Läskunnigheten är låg, 76,2% av männen och 55,1% av kvinnorna är läskunniga.
Här ser vi ett tecken på ojämlikheten mellan könen.
Civilbefolkningen lever i otrygghet , överfall och brutala våldtäkter är vanliga. Alla har det svårt, men kvinnor och flickor har det svårast på grund av de otaliga, råa våldtäkterna. Därför är det glädjande att FEPAM prioriterar flickor i sin skola. Fattigdom gör människan ofri. I fattiga länder och områden är HIV/AIDS mer utbrett än i rika. Det är inte förvånande att befolkningen i Kivuprovinserna är svårt drabbad av HIV/AIDS (ca7,2%) .
I staden Uvira finns många organisationer liknande FEPAM. De behövs alla och de samverkar. FEPAM har en god lokalkännedom och är väl sedda hos befolkningen i stadsdelen Kibombe. Föreningen agerar genom sin skola för utblottade barn, de flesta utan en eller båda föräldrarna. Genom skolan kan föreningen påverka de unga och deras föräldrar/vårdnadshavare. FEPAM kan sprida goda idéer, stärka flickor och kvinnor, förändra synen på våldtagna och på deras barn, sprida kunskap om t.ex. miljövård och hiv/aids mm. Vid BFAs besök i Uvira fick vi kontakt med ytterligare en rad NGOer att samverka med. Tillsammans blir vi starkare!
Margareta Wilholm
